Rubriklogga

Genetik - en genomgång

Del 1Del 2Del 3Del 4


DEL 3 - MODIFIKATIONER AV GRUNDFÄRGERNA

En kortfattad presentation av de gener som modifierar grundfärgerna.

Grundfärger - och sen då?

Nu när vi vet att alla hästar i grund och botten är antingen svarta, fuxfärgade eller bruna, kan vi titta vidare på alla de där andra generna. Om alla hästar är i grunden svarta, fuxfärgade eller bruna, hur kan då fjordingar vara ljusgula med svart och vit man? Varför har alla haflingerhästar gyllene hårrem med vit man och svans? Vad är det för gen som gör alla lipizzanerhästar vita? Är alla irish cobbar skäckade och vad är OLWS?

Vi börjar med utspädningsfärgerna:


Utspädningsfärger

Det finns idag 5 olika kända så kallade utspädningsgener. Gemensamt för alla dessa är att de på något sätt bleker hästens grundfärg till en ljusare nyans, och i vissa fall även den underliggande huden.

Gulanlaget

Gulanlaget är den mest kända utspädningsgenen. Den betecknas Cr (från engelskans Cream) och utmärker sig genom att vara ofullständigt dominant. En enkel upplaga av genen, Cr/cr, gör en svart häst gulsvart, en fuxfärgad häst till en isabell, och en brun häst gulbrun (även kallad bork). I dubbel uppsättning, Cr/Cr, blir effekten starkare. Svart, fux och brun blir till rökvit, gulvit och pärlvit (även kallade smoky cream, cremello och perlino).

Pearl

Pearlanlaget upptäcktes så sent som 2002, och är därmed den senast upptäckta utspädningsgenen. Den betecknas Prl och är en recessiv, Cr-aktiverad gen. Det betyder att den behöver finnas i dubbel uppsättning för att synas, eller i kombination med ett gulanlag. Homozygot pearl ger en jämn, varm blekning av grundfärgen. Pearl i kombination med gulanlaget ger en något starkare blekning.

Silver

Silveranlaget betecknas Z och är en enkel dominant. Den behöver alltså bara finnas i en upplaga för att synas, och homozygoter ser likadana ut som heterozygoter. Silvergenen utmärker sig genom att bara påverka svart pigment, främst man och svans, som bleks till en nyans mellan ljusgrå och skimrande vit. Fuxfärgade hästar, som ju inte producerar svart pigment, påverkas inte av silvergenen.

Black

Black är en så kallad viltfärg, som förekommer i stor utsträckning hos råa raser som polsk konik, rysk basjkir och highlandponny, och är det främsta kännetecknet hos norsk fjordhäst. Typiskt för färgen är en jämn blekning av hårremmen på bål, hals, lår och underarm, samt primitiva tecken som ål och zebraränder på benen. Black är en enkel dominant och påverkar alla tre grundfärgerna. Den betecknas D efter det engelska namnet på färgen, Dun.

Champagne

Champagne är en enkel dominant, betecknas Ch och påverkar alla grundfärger. Champagne-genen bleker såväl hud som hår. Föl föds med rosa hud som mörknar till en rosa-grå nyans när hästen växer upp. Genen ger också små grå fräknar i huden, vilka syns tydligt på mulen, runt ögonen och under svansen. Champagnefärgade föl föds med blekblå ögon som vid ungefär tre månaders ålder mörknar för att slutligen anta en ljus, bärnstensaktig ton.


Blandade färger

De blandade färgerna är egentligen inga färger. De är vita hårstrån som blandas in i hästens egentliga färg, och räknas därför snarare in bland färgteckningar.

Skimmel

Skimmel, även kallad avblekbar skimmel, orsakas av genen G (från engelskans Grey) och gör att hårsäckarna i hästens hud slutar att producera pigment. De hår som växer ut ur hårsäckarna efter att produktionen stoppats, blir vita. Hur snabbt hästen bleknar är individuellt, men de flesta skimlar har bleknat helt vid 15 års ålder.

Konstantskimmel

I motsats till avblekbar skimmel, så förblir konstantskimmeln stickelhårig. Koncentrationen av stickelhår är störst på hals, bål, lår och underarm. Ansikte, skenor, man och svans har en mindre andel stickelhår, eller inga alls. Konstantskimmel betecknas Rn efter engelskans Roan.


Brokiga färger

Det finns lite olika uppfattningar om vad som egentligen räknas som skäck inom hästvärlden. Shire och clydesdalehästar kan ha stora vita fält på kroppen men ändå inte benämnas skäckar.

Och knabstrupper, är de skäckar? Många färgexperter exkluderar tigreringen från de övriga skäckteckningarna, men den räknas hur som helst in bland de brokiga färgerna. Vi pratar alltså om gener som orsakar vita fält på hästens kropp.

Tobiano

Tobiano är den mest kända skäckteckningen. Den ger stora vita fält som breder ut sig från ryggraden och nedåt, samt från hovarna och uppåt. Övergångarna mellan grundfärg och vitt är skarpa och har jämna kanter. Tobiano betecknas To och är en enkel dominant. Tobianoteckningen är så vanligt förekommande inom raserna irish cob och tinker, att den kan anses vara ett av deras särdrag.

Sabino och White-spotting

Sabino var tidigare samlingsnamnet på allt som orsakade vita tecken och/eller större utbredning utav stickelhår. Numera har man forskat mer i dessa teckningar och ett anlag har identifierats och fått namnet Sb1. Det agerar som ofullständigt dominant och ger således mer vitt när hästen är homozygot för anlaget. Därutöver har man identifierat ett 20-tal andra närliggande anlag som döpts till W följt utav en siffra.

Splash

Splash, eller Splashed White, breder ut sig från hovarna och uppåt, och ger hästen en teckning som ser ut som att den hoppat i en pöl med vit färg - därav namnet. Det finns 4 identifierade och testbara Splashanlag. Splash kan ge allt ifrån enbart en stjärn till lyktor och vita tecken som täcker större delen av huvudet, ofta även blå ögon. Genen betecknas Spl och är en ofullständig dominant, då homozygota individer tenderar till att uppvisa mer omfattande utbredning av vitt än heterozygota.

Overo

Overo ger vita fält som breder ut sig från hästens sida. Den lämnar ibland överlinje och ben färgade, som en "ram" runt det vita, och kallas därför ofta Frame Overo eller bara Frame i engelskspråkiga länder. Overo ger även vita tecken i ansiktet och ibland blå ögon. Overo betecknas O och är en ofullständig dominant. Homozygota individer föds med defekten OLWS, Overo Lethal White Syndrome, vilket inte bara gör hästen helt vit, utan även orsakar missbildningar i tarmsystemet och gör att fölet dör av förstoppning inom tre dygn, om det inte avlivats innan dess. Detta anlag kan även ge sig mycket minimalt eller inte alls tillkänna, varför det är viktigt att testa för anlaget om det finns chans att det kan förekomma.

Tigrering

Tigrering, appaloosa, eller The Leopard Complex är, som dess engelska namn antyder, inte en enskild gen, utan ett flertal gener som samverkar. Generna ger olika varianter av stickelhåriga och fläckiga versioner, beroende på vilka modifikationstyper som finns närvarande. Man har hittills identifierat Lp (efter Leopard) samt ett anlag för fläckig teckning, PATN1.

Vidare till del 4, Nedärvning


Bra att veta:
På många engelskspråkiga sidor - inklusive engelska Wikipedia - benämns alla skäckteckningar Overo, förutom Tobiano. Genen O kallas då Frame Overo.